Talibanernas maktövertagande ger al-Qaida spelrum i Afghanistan

Radikala islamistiska aktörer har firat talibanernas maktövertagande i Afghanistan i augusti 2021 som ett tecken på att en tålmodig och långsiktig kamp mot västvärlden leder till seger. Att talibanerna åter har makten ger den globalt aktiva terrororganisationen al-Qaida spelrum. Skyddspolisen bedömer dock att det sannolikt ligger i organisationens intresse att tills vidare hålla låg profil i Afghanistan för att stärka talibanernas internationella ställning.

Talibanregimens ställning i Afghanistan stärktes i och med Dohaavtalet. I avtalet förband sig talibanregimen att i Afghanistan förhindra terrororganisationer från åtgärder mot Förenta staterna eller dess allierade. Så löd överenskommelsen trots att al-Qaidas centrala ledning finns i Afghanistan och talibanerna och al-Qaida har kontakter med varandra. För talibanerna var det fråga om en politisk seger, eftersom avtalet också fastställde en tidsgräns för Förenta staternas tillbakadragande.

Skyddspolisen följer lägesbilden i fråga om radikal islamistisk terrorism. Därför intresserar de globala följderna av läget i Afghanistan och förändringarna i terrororganisationers verksamhet Skyddspolisen.

Afghanistan kontrolleras av en internt oenig talibanregim 

Nu när talibanerna kommit till makten och deras brokiga medlemskår inte längre förenas av en gemensam fiende står de inför en ny situation.

”Talibanernas makt bygger på förmågan att upprätthålla ordning. Regimen har minskat korruptionen och påstås ha ökat tullintäkterna. Det humanitära läget i Afghanistan är däremot katastrofalt. Den svaga ekonomin och begränsningarna av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna kan leda till oroligheter.” Detta förutspår Heli Kanerva, Finlands ambassadör för Afghanistan.

Det internationella samfundet försöker leverera massivt humanitärt bistånd till afghanerna utan talibanerna som mellanhand. Omvärlden vill öka den regionala stabiliteten, stävja okontrollerad emigration och förhindra att terrorism, organiserad brottslighet och narkotikahandel växer. 

”Men ingen stat har erkänt den nuvarande afghanska regimen”, påpekar ambassadör Kanerva.

Det återstår att se hur de mest radikala talibanerna förhåller sig till ledningens strävanden att stärka sin utrikespolitiska ställning och ge regimen internationell legitimitet.

Isil-förgreningen IS i Khorasanprovinsen (ISKP) i Afghanistan eller någon annan av ett flertal lokala terrororganisationer kan locka till sig stridande. ISKP, som kämpar mot talibanerna, har trappat upp sina attacker för att försvaga den talibanska regimen. Taktiken är snarlik den som talibanerna hade innan de tog över makten. 

Regionala terrororganisationer med kopplingar till al-Qaida är aktiva på olika håll i världen

Radikal islamistisk terrorism utgör det globalt sett största terrorhotet. Konfliktområden och sviktande stater som Afghanistan, med många interna och samhälleliga problem, fungerar ofta som grogrund för radikalisering. Också svaga säkerhetsmyndigheter gör det ofta möjligt för terrororganisationer att bedriva sin verksamhet i sviktande stater.

Al-Qaida har lyckats behålla sin starka ställning som ideologisk ledare för radikal islamistisk terrorism. De senaste åren har organisationen främst haft fokus på att stöda sina regionala allierade runt om i världen i många regionala konflikter. Till al-Qaida-relaterade grupper hör al-Shabab i Somalia, al-Qaida på Arabiska halvön och Jama'at Nusrat al-Islam wal-Muslim i Västra Sahel och Mali. Terrorvåldet pågår oavbrutet i dessa områden och har ökat kraftigt de senaste åren.

Det långsiktiga målet för al-Qaida är ett globalt kalifat som organisationen försöker uppnå genom regionala emirat. Att talibanerna tagit över i Afghanistan ligger i linje med detta mål. Regionala terrorgrupper med kopplingar till al-Qaida kan eventuellt komma att försöka förhandla fram liknande lösningar på lokala konflikter som Dohaavtalet.

Hur påverkas Europa av stabiliseringsutvecklingen i Afghanistan?

Återverkningarna av läget i Afghanistan beror i Europa enligt Skyddspolisens bedömning på hur väl Afghanistan stabiliseras. 

Afghanistan kommer sannolikt inte att bli ett sådant konfliktområde som Syrien och Irak som lockat utländska stridande från västländer. Det är svårt att resa till landet och talibanerna försöker inte locka utländska stridande att ansluta sig till dem. Men samtidigt har Afghanistan redan i mer än 40 år varit ett symboliskt viktigt land också för den globala radikalislamistiska ideologin, och det finns utländska stridande i landet, i synnerhet från närområdena.

På längre sikt är det den globala och regionala utvecklingen av Isil och al-Qaida som avgör vilka effekter läget i Afghanistan får i Europa och Finland. Det allvarligaste terrorhotet i Europa utgörs i dagsläget av enstaka europeiska individer eller andra gärningspersoner i Europa som kan bli inspirerade av radikal islamistisk propaganda. 

”Det är svårt att förutse utvecklingen i Afghanistan särskilt långt in i framtiden. Afghanerna är trötta på ständiga krig, och det viktigaste för dem är att tillfredsställa sina egna och de närståendes grundläggande behov. Det återstår att se om man med hjälp av internationell diplomati kan finna en lösning för landets bästa i framtiden”, säger Heli Kanerva.