Efter kalifatet – vilken väg väljer den radikala islamistiska terrorismen?

Den radikala islamistiska terrorismen söker en ny väg framåt efter att terrororganisationen Isil förlorat sitt så kallade kalifat. Verksamheten kan till och med snabbt komma att backa upp en ny aktör, om förutsättningarna är gynnsamma.

Illustration, mörk undergången och en hörna av bussen.

Den radikala islamistiska terrorismen är just nu i en övergångsfas och söker en väg framåt. Terrororganisationen Isil blev ett av 2010-talets mest betydande fenomen, och den lockade till sig tiotusentals utländska stridande och erövrade stora områden i Syrien och Irak. 

Isil har nu blivit mindre attraktiv efter att organisationen i början av år 2019 förlorade sina territorier i Syrien och Irak. Anhängarna av ideologin och deras nätverk har däremot inte försvunnit. Hotet från radikal islamistisk terrorism kvarstår, men verksamheten söker en ny inriktning.

Verksamheten kan till och med mycket snabbt komma att kanaliseras mot en ny gruppering om omständigheterna är de rätta. Den dragningskraft som Isil med sina kopplingar till konflikten i Syrien och Irak hade bevisar det. 

Nya konflikter som blossar upp eller spektakulära terrordåd kan få terroristisk verksamhet att stärkas mycket snabbt. Ledarskapsvakuumet kan fyllas av en ny aktör eller av en redan etablerad aktör, såsom terrororganisationen al-Qaida. Internationella händelseförlopp och incidenter påverkar den radikala islamistiska aktiviteten i hög grad. 

Nätverken stärks av återvändande från konfliktområdet 

I Europa kommer de radikalislamistiska aktörerna i framtiden inte längre nödvändigtvis att vara knutna till en viss organisation. De kan mer allmänt stödja en radikal islamistisk ideologi och använda sig av både al-Qaidas och Isils propagandamaterial. 

I Europa och Finland har nätverken vuxit sig starkare bland annat till följd av att fenomenet med utländska stridande nått så pass stora proportioner i fråga om konflikten i Syrien och Irak. De som återvänder från konfliktområdet stärker de radikalislamistiska nätverken i Europa. Vistelsen på Isilkontrollerat terrotorium har gett upphov till bekantskaper och komplicerade familjeförhållanden över gränserna. 

Det är sannolikt att största delen av dem som återvänder fortsätter med radikal islamistisk verksamhet, även om det också finns besvikna bland de återvändande. 

Vi ser först i framtiden hur de som återvänder från konfliktområdet i Syrien och Irak påverkar de terroristiska rörelserna. Om den återvändande inte brutit sig loss från ideologin kan personen komma att bli aktiv igen till och med efter en lång tid. Många olika orsaker kan då spela in – händelser i världen eller privatlivet. 

Generationsöverskridande radikalisering − ett oroväckande fenomen

Fenomenet med utländska stridande och tanken om ett kalifat spelade en betydande roll för värvningen på 2010-talet. I dagsläget är värvningen inriktad på att stärka nätverken i närmiljön. Uppmaningen är nu att delta i exempelvis stödjande verksamhet i Europa i stället för att komma till konfliktområdet.

Det finns en strävan att förverkliga den radikala ideologin i livet i Europa. Nätverken försöker öka sin anhängarskara genom att i samhället sprida en ideologi och en världsbild som strider mot västerländska värde.

Radikala islamistiska nätverk utvecklas inte bara kring fenomenet med utländska stridande. Även radikaliseringen i närmiljön spelar en väsentlig roll.

Ett oroväckande fenomen är radikalisering över flera generationer. Det finns familjer i Finland där radikaliseringen förts över redan till tredje generationen. Barnen kan redan från början växa upp i en radikal miljö. 

Insatser måste göras för att förebygga att de radikala nätverken stärks. I värsta fall uppkommer det också i Finland nätverk med en parallell radikal verklighet som det är svårt att frigöra sig från. 

Jihadisterna gömmer sig djupt på nätet

Terrororganisationen Isil blev en vattendelare inom den digitala radikalislamistiska rörelsen. Den synligaste aktören i början av 2000-talet hade varit al-Qaida, som spred sina ledares långa predikningar på ljudband och var selektiv när det gällde att rekrytera medlemmar. 

Isil gjorde propaganda och radikal islamism mer tillgängliga. Alla kunde hitta Isilpropagandan i en helt ny utsträckning på de mest välkända plattformarna för sociala medier. Plattformarna har blivit striktare i förhållande till terrorpropaganda, men det är svårt att ingripa mot den inte minst på grund av dess omfattning. 

Radikalislamistiska aktörer utnyttjar smidigt olika plattformar, allt från Tiktok till Jodel. Terrororganisationer kan exempelvis använda sig av kryptovalutor i sina transaktioner.

Isil producerar fortfarande propaganda på flera olika språk. Organisationen har som mål att inspirera sina anhängare till våldsdåd som ger den uppmärksamhet. 

Nu sker propagandaverksamheten emellertid mer i det fördolda. De mer välorganiserade aktörerna har återvänt till mer slutna forum som kräver en större ansträngning av den som vill söka sig dit. 

De som stöder ideologin har fått en allt mer framträdande position. De tar fram material självständigt. Genom propagandainsatser får de möjlighet att aktivt delta i verksamheten.

Radikalislamistisk och högerextrem terrorism utmanar varandra

En oroväckande internationell utveckling har varit hur radikal islamistisk terrorism och högerextrem terrorism påverkar varandra. Muslimbefolkningen har varit måltavla för högerextrema attacker på olika håll i världen.

Efter det högerextrema angreppet i Christchurch i Nya Zeeland har det förekommit uppmaningar i den radikalislamistiska propagandan att angripa extremhögern. De högerextrema aktörerna har i sin propaganda dragit nytta av dåd som utförts av radikala islamister. Orosmomentet består i att de extrema ideologierna ger näring åt våldsdåd mot varandra i Europa. 

Trenderna inom europeisk terrorism når ofta Finland med viss fördröjning och avtagande styrka. Internationella nätverk, säkerhetsmedvetenhet och utnyttjande av den digitala världen är gemensamma drag hos terrorism oavsett ideologi.