Det exceptionella året 2022 sett med Skypoanställdas ögon

”Det är viktigt att förstå varför Ryssland agerar på vissa sätt”

Enligt specialanalytiker Suvi Alvari tog det en stund innan krigets konsekvenser fick form. Med tanke på underrättelseverksamheten är det väsentligt att tolka orsakerna till Rysslands agerande.

”När kriget började läste jag ryskspråkiga nyheter i min telefon på väg till jobbet med tunnelbanan. Jag var orolig för hur folk skulle reagera om de såg det. Det är viktigt av oss analytiker att också följa ryskspråkiga källor. När jag startade min jobbdator välde det ut en massa jobb. Jag fick massor av e-post de dagarna. Utöver våra finländska kunder ökade våra internationella partners intresse för Skyddspolisen.
 
Å andra sidan hade ett visst tryck byggts upp allt mer redan i januari och februari innan kriget började. När anfallet sedan kom blev läget klarare, men bara för en kort stund. Det tog ett slag att förstå vad allt som verkligen påverkades av att krig brutit ut och hur världen förändrades i grunden.

Vi skisserade genast upp olika scenarier och funderade över vilka saker det är väsentligt att rapportera om till statsledningen härnäst. Vad händer om exempelvis Kiev faller?

Underrättelseinformation är ofta av preciserande natur. Vissa saker blir offentliga senare, men inte alla. En analytiker måste granska frågorna så objektivt som möjligt och ur olika synvinklar. Det är viktigt att förstå varför Ryssland agerar på vissa sätt.”

Skyddspolisen rapporterar om framtiden

Specialanalytiker kallades till jobbet när kriget bröt ut. I krissituationen hade Skyddspolisen till uppgift att rapportera om framtiden.

”Jag hade jour när anfallet mot Ukraina inleddes. Jag fick ett samtal om att kriget börjat på efternatten. Samtalet var ingen överraskning, för i det skedet verkade det helt klart att krig bryter ut. Man hade redan länge följt hur krisen utvecklades. Jag minns att man också hade talat om möjligheten att Ryssland gör en felbedömning och inleder ett angrepp.

På jobbet skrev vi snabbt en första rapport om situationen. Den var mycket koncis, men vi slog fast att attacken hade omfattande konsekvenser.

Efter det gick jag till ett personalmöte inom Skyddspolisen för att tala om läget i Ukraina. Tidpunkten var en ren slump, eftersom vi hade kommit överens om mötet för länge sedan. Det märktes på de anställdas frågor att situationen var exceptionell – anfallet hade fått många att fundera på om också Finland hotades av krig. Jag har jobbat inom statsförvaltningen i många år.

När en kris startar börjar man inom statsförvaltningen vanligtvis upprätthålla en lägesbild. Inom Skyddspolisen försöker vi emellertid genast se till att använda så lite tid som möjligt till att rapportera om vad som händer just nu. Vår uppgift är att blicka framåt och förutse vilka mer omfattande konsekvenser kriget har för Finland på längre sikt.

Ett av de tillfällen under det exceptionella året som jag sent ska glömma var när jag talade vid en tillställning i riksdagen i våras. Riksdagshuset som byggnad, människorna och världsläget skapade en känsla av att jag är med och bevittnar något som förebådar en historiskt betydelsefull händelse. Min presentation gällde rysk påverkan och fenomen som kriget skapar.

Jag fick ett mycket varmt mottagande, riksdagsledamöterna verkade pålästa och det kom många frågor. En del av ledamöterna var oroade. De visade intresse för hur beslutsfattandet om medlemskap i Nato kan skyddas, men också för säkerhetsfrågor över lag. Jag höll en lugn ton i min presentation.”

Man började tala rakt ut om hotet från Ryssland

Enligt chefen för kommunikation och samhällsrelationer Milla Meretniemi förändrade kriget det sätt på vilket man talade om Ryssland i det finländska samhället.

”Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrade över en natt det finländska samhällets sätt att tala om Ryssland. Det märktes också inom Skyddspolisen. Tidigare gav vi inte intervjuer om det hot som Ryssland utgör mot Finland, trots att vi talade om spionage och
påverkansarbete.

Det är beskrivande för läget att vi under krigets första dagar främst fick samtal om finländare som rest till Ukraina, vilket ändå var ett relativt blygsamt fenomen. Medierna kom tydligen inte ens att tänka på att de kunde fråga oss om Ryssland. Alla känner inte heller ännu riktigt till vår roll som underrättelsetjänst.

För oss var det självfallet ingen nyhet att Ryssland är det största hotet mot Finlands nationella säkerhet. När de finländska beslutsfattarna började tala mer öppet om det ryska hotet fick också vi spelrum i den offentliga debatten.

Den 7 mars publicerade vi en kolumn av vår chef Antti Pelttari och där slogs det fast att Rysslands agerande är det största hotet mot Finlands nationella säkerhet. Ett par veckor senare publicerade vi vår årsbok. På presskonferensen om årsboken fokuserade vi egentligen enbart på att bedöma hotet från Ryssland. Det ämnet talade vi sedan om resten av våren.

Situationen var motsägelsefull, eftersom vi också var tvungna att lugna människor och kommunicera ut att myndigheterna hade situationen under kontroll. Många finländare var verkligen rädda efter det att kriget hade brutit ut. Under det exceptionella året fick vi ofta ta på oss rollen att lugna ner människor. Vi var ibland tvungna att kullkasta de värsta hotbilderna i den offentliga debatten.”

”Vi måste förbereda oss på icke-militära hot”

Efter krigsutbrottet ökade efterfrågan på information från Skyddspolisen märkbart. Stabschef Saana Nilsson gav beslutsfattare bakgrundsinformation vid flera olika tillfällen.

”Våren 2022 ordnade vi ett väldigt stort antal möten för politiker i olika sammansättningar. Det kom otaligt många förfrågningar. Många oroade sig exempelvis över hurdana hot finländska politiker kan utsättas för från ryskt håll. Skyddspolisens stöd för beslutsfattarna var viktigare än någonsin.

Ministergruppen i ett regeringsparti bjöd in mig för att höras i början av mars. Jag hade tre huvudpunkter i mitt anförande. För det första underströk jag att det inte bara var fråga om en militär kris. Genast efter krigsutbrottet var den militära beredskapen begripligt nog en högaktuell fråga i den offentliga debatten. Jag påpekade att Finland också måste skapa mer beredskap för
andra hot, såsom spionage och påverkansförsök.

Jag sade också att det som de ryska underrättelseaktörerna främst är intresserade av är vad de finländska beslutsfattarna kommer fram till för ståndpunkt i fråga om Nato. Jag upplyste ministrarna om att läget innebär att de lätt utsätts för spionage. Till sist konstaterade jag att Rysslands uppmärksamhet just nu är knuten till Ukraina. Ur säkerhetssynvinkel skulle tidsfönstret för att skapa beredskap vara nu.

Jag fick massor av frågor, precis som vid alla andra möten under våren. Det var svårt att avsluta och komma ifrån hörandena. Man såg på politikerna att de insåg hur viktiga frågor det rörde sig om.
 
Under den här ministergruppens möte ställdes det hela tiden flera frågor på en gång, så jag skrev snabbt upp dem för att komma ihåg att svara på allt. Det som främst frågades var hur det lönar sig för Finland att utnyttja tidsfönstret medan Rysslands uppmärksamhet är riktad mot Ukraina.

Beslutsfattarna önskar alltid så konkreta expertbedömningar som möjligt av oss. De faktiska besluten måste politikerna fatta själva.”

”De ryska underrättelsetjänsterna försöker utnyttja människors svagheter”

Till följd av det ryska anfallskriget gjordes det fler säkerhetsutredningar än vanligt i Finland, säger chefen för säkerhetsutredningsenheten Ilkka Hanski.

”När Rysslands anfall mot Ukraina inleddes och Finland som en följd av detta beslutade ansöka om medlemskap i Nato konstaterade Skyddspolisen att omvärlden och hoten förändrats eller blivit klarare långt in i framtiden. Vi bedömde hur Ryssland skulle komma att reagera på ansökan om medlemskap i Nato. Reaktionerna var till slut återhållsamma, men det kunde man inte veta våren 2022. Vi förberedde oss på allt.

Under våren kontaktade vi flera nyckelföretag och nyckelorganisationer. Vi ville kontrollera att deras säkerhetskultur och säkerhetsarrangemang svarade mot det nya läget. Vi påminde om god praxis som bör iakttas även i vanliga fall. Man måste sörja för it-säkerheten och säkerställa att säkerhetsutredningarna är uppdaterade.

Tillsammans med vissa organisationer gjorde vi en mer detaljerad analys av hur de skulle kunna förbättra sina säkerhetsarrangemang. Vi bad dem till exempel bedöma vilka av deras uppgifter som är mest kritiska. Vår bedömning var att vissa arbetsuppgifter är sådana att mer omfattande säkerhetsutredningar än tidigare behövs gällande personalen i dessa arbetsuppgifter.

Samtidigt har jag sagt att situationen inte får leda till att vi exempelvis börjar diskriminera ryssar i Finland. Vårt budskap gick tydligen fram eftersom antalet ansökningar om säkerhetsutredning ökade med cirka 15 procent 2022. Det gjordes 17 procent mer utredningar av utländska bindningar än året innan. Vi blev tvungna att omorganisera vår verksamhet och nyanställa.

Vi måste sörja för vår nationella resiliens. Ett av Rysslands tillvägagångssätt är att på olika sätt försöka smyga sig in i organisationer. De ryska underrättelsetjänsterna försöker utnyttja människors svagheter. En säkerhetsutredning säger givetvis inte om någon har för avsikt att begå ett brott. Men med hjälp av den går det ändå att ta reda på vissa saker som exempelvis kan öka risken för att personen i fråga kan utsättas för påtryckningar.

Sammantaget kan vi anse det vara positivt att de som arbetar med den nationella säkerheten i Finland relativt heltäckande varit föremål för säkerhetsutredning och att utredningarna också hålls i kraft.”

När kriget började intensifierades samarbetet med Gränsbevakningsväsendet ytterligare

Enligt en överdetektiv vid Skyddspolisen i Villmanstrand märks närheten till den ryska gränsen i det dagliga arbetet. Efter krigsutbrottet intensifierades samarbetet ytterligare mellan myndigheterna.

”Jag arbetar på Skyddspolisens regionala kontor i Villmanstrand. Vårt samarbete med Gränsbevakningsväsendet är kontinuerligt och mycket nära, i själva verket dagligt. Närheten till Ryssland och gränsen påverkar här arbetets natur på många sätt. Vårt läge är praktiskt, för vi är bara cirka 20 kilometer från gränsen. Vi kan köra dit mycket snabbt om det behövs.

Vi får många tips från Gränsbevakningsväsendet. De vet mycket exakt vad som intresserar oss. När kriget började intensifierades samarbetet ytterligare. Vi profilerade snabbt vilka typer av personer det lönar sig att fästa vikt vid när det gäller människor som vill ta sig över gränsen.

När mobiliseringen inleddes i september gick vårt team snabbt igenom hur vi skulle agera i det läget. Vi bestämde oss för att intervjua dem som kommer över gränsen. Vi har flera anställda som kan ryska. Bland annat samlade vi in uppgifter om flyktingsituationen på andra sidan gränsen och om stämningen i Ryssland vid tidpunkten.

Utifrån min långa erfarenhet inom Skyddspolisen tänkte jag att många som kommit över gränsen flyr, men att det också kan komma personer med uppdrag att inhämta underrättelser och ta reda på hur vi agerar. Det är vår uppgift att hitta dem i mängden.

Myndigheterna förberedde sig inledningsvis på ett större antal inresande, men snart stod det klart att antalet inte skulle bli särskilt stort. Många av dem som reste över gränsen fortsatte ganska snart till andra länder eller reste tillbaka till Ryssland.

Samarbetet mellan Gränsbevakningsväsendet, polisen, CKP, tullen, Migrationsverket och försvarsmakten är en mycket stor resurs. Vi är relativt få var för sig, men när vi samarbetar är vårt arbete effektivt. ”

Drönarsvärmarna visade sig vara ljuskonstverk

Antalet tips till Skyddspolisen ökade betydligt i och med Rysslands anfallskrig. En överdetektiv vid Skyddspolisen berättar att också stora saker har inletts av enskilda tips.

”Mitt team tar emot tips från medborgare och andra finländska myndigheter. Vår uppgift är att bedöma och behandla sådana situationer där Skyddspolisen blir kontaktad.

Märkbart fler tog kontakt med Skyddspolisen 2022. Antalet tips ökade explosionsartat egentligen så fort Rysslands anfallskrig inleddes mot Ukraina. Fyra gånger fler tog kontakt med oss i mars 2022 jämfört med januari samma år.

Händelserna i världen och nyhetsrapporteringen påverkar kontakterna till oss. Om e-postlådan är full när man kommer till jobbet på morgonen, kan man nästan genast titta i tidningarna för att se vad som nu har rapporterats. Enligt tips som vi fått blev det som kändes helt normalt före kriget oroväckande och suspekt för en del människor efter krigsutbrottet.

Under hösten fördes en mycket livlig offentlig debatt om drönare. I den deltog bland annat aktiva samhällspåverkare i sociala medier. Till och med ett enda twittermeddelande från en framträdande person om drönare eller kritisk infrastruktur kunde avspeglas i vårt arbete i form av en betydande ökning i antalet tips under ett par dagar. Vi kanaliserade kontakter till polisen, som har huvudansvaret för övervakningen av obemannad luftfart.

När informationsflödet nådde kulmen var det enormt – nästan all tid gick åt till att ta emot information. Vi fick naturligtvis också användbar information, men utöver det fick vi exempelvis flera anmälningar om snabbt rörliga drönarsvärmar, som efter undersökningar visade sig vara ljuskonstverk.

Det är mycket förståeligt att en utomstående har svårt att förstå vilka händelser och iakttagelser som är till hjälp för Skyddspolisen.  Det är bra att vi får tips från medborgare, olika organisationer och myndigheter. Av enskilda tips har också större saker dragit igång.”