Radikalisering på webben förändrade extremhögern i Finland

Det högerextrema hotet blev föremål för offentlig debatt när fem finländska män mot slutet av 2021 anhölls i Kankaanpää som misstänkta för allvarliga brott. Skyddspolisen har gett polisen experthjälp under polisutredningen.

Forskardoktor Tommi Kotonen.

Enligt Eero Pietilä, specialanalytiker vid Skyddspolisen, sträcker sig den internationella aktivitet som stöder högerextrem terrorism sina tentakler allt tydligare också till Finland via sociala medieplattformar och kommunikationstjänster. Vid Skyddspolisen analyserar Pietilä hot från extremhögern mot den nationella säkerheten bland annat med hjälp av information som Skyddspolisen själv inhämtat.

"Det har skett en snabb radikalisering av högerextrema aktörer på webben under de senaste två tre åren. Det rör sig inte om något stort antal personer, men antalet ökar", bedömer Pietilä.

Skyddspolisens analytiker följer också noga den akademiska forskningen på området. Forskardoktor Tommi Kotonen på Jyväskylä universitet har bevakat extremhögern i flera år, och han instämmer i Skyddspolisens bedömning att det i Finland finns väldigt få aktörer av samma typ som gruppen i Kankaanpää. 

"I Finland befinner sig de accelerationistiska grupperna såsom de misstänkta i Kankaanpää i den yttersta marginalen. Enligt dessa kretsar finns det inga politiska lösningar. Det är bara genom våld som man kan uppnå sina egna mål. Så kallade ensamvargar eller mindre celler av sådana får sin inspiration av att andra lyckas genomföra attacker, men de agerar oftast självständigt", säger Kotonen.

Det som förenar aktörerna är främst åsikten om det moderna samhällets förfall och behovet av våld för att åstadkomma förändring.

Smågrupper agerar inte i ett vakuum

Det ökade hotet från extremhögern har lyfts fram i Skyddspolisens terrorhotbedömningar sedan 2020. Med hjälp av sociala medier länkas gärningspersoner med punktvis koppling till extremhögern och de geografiskt utspridda anhängarna samman till en löst sammansatt internationell gemenskap. Det är svårt att avvärja hotet från enskilda individer och smågrupper som agerar i det fördolda.

Kotonen betonar att små grupper inte agerar i ett vakuum och att de åtminstone har nätförbindelse med andra aktörer. Några tydliga orderhierarkier eller ledare är det enligt Kotonen svårt att bestämma när det gäller dessa grupper.

"Det som förenar aktörerna är främst åsikten om det moderna samhällets förfall och behovet av våld för att åstadkomma förändring", lyder Kotonens sammanfattning.

Globalt märks fenomenet i utbredningen av accelerationismen och Siege-kulturen, som båda stöder samhällskollaps och raskrig. Siege-kulturen, som bygger på en amerikansk ideologs skriverier och fick sin början på ett högerextremt webbforum på 2010-talet, och det accelerationistiska tänkandet har via webben spridit sig över hela västvärlden.

"Satanistgruppen Order of Nine Angles i Storbritannien hade kopplingar till accelerationismen, i synnerhet Sonnenkrieg Division, som i sin tur hade kopplingar till National Action, som blivit upplöst som en terrororganisation", berättar Kotonen om sammanlänkade extremistgrupper.

Det högerextrema terrorhotet kan inte reduceras enbart till Siege-kulturen och det accelerationistiska tänkandet. Utanför denna verksamhetsmiljö finns också potentiella gärningspersoner som motiverar våldsdåd exempelvis med att de bekämpar invandring och islam.

Samtidigt som terrorhotet från extremhögern har accentuerats har den öppna och organiserade högerextremismen fått mindre synlighet.

"Den största förändringen kom när den nynazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen förbjöds i september 2020. I och med att organisationen upplösts har den finländska extremhögern fråntagits en gemensam aktör som skulle definiera rörelsen, även om många grupper har försökt fortsätta med samma typ av verksamhet i nya, mindre sammansättningar", beskriver Kotonen.

De ideologiska gränslinjerna blir oklarare

I den högerextrema miljön ser man en tendens där de våldbejakande aktörernas tänkande kännetecknas av alltmer varierande faktorer som ställvis fördunklar de ideologiska gränslinjerna. Främlingsfientlighet, invandrarfientlighet och skydd av den vita identiteten står fortfarande i centrum för den högerextrema ideologin, men dessa grundläggande utgångspunkter kompletteras med mångahanda åsikter.

"I huvuddrag delar aktörerna en gemensam tanke om att den västerländska livsstilen och invandringspolitiken har misslyckats. Organisationerna är splittrade och det leder i viss mån också till ideologisk splittring, vilket förklarar varför enskilda individer kan ha mycket olika ideologiska infallsvinklar", säger Kotonen för att beskriva förändringen.

Internationellt sett förhärligar extremhögern dem som motsätter sig den västerländska samhällsordningen. Inom den internationella extremhögern har man exempelvis uttryckt sympati för talibanerna, som i Afghanistan tagit över makten efter Förenta staternas tillbakadragande. Det är inte heller uteslutet att inom de mest radikala högerextrema kretsarna beundra radikalislamistiska terrororganisationer som Isil. Företrädare för Siege-kulturen, som vill störta samhället och ha raskrig, har kombinerat olika ockulta och ritualistiska uppfattningar med ett etos baserat på nationalsocialism.

De utdragna coronarestriktionerna och den allt längre tiden på webben har skapat en grogrund för radikalisering av nya individer.

Enligt Pietilä försöker högerextrema rekryterare främja sina egna syften genom att utnyttja stämningar och aktörer som är kritiska mot en stabil samhällsordning.

"Samhälleliga fenomen, aktiv nätverksamhet och sporadiska våldsdåd tyder på att terrorhotet från extremhögern sannolikt kommer att ytterligare öka under de närmaste åren. Det är inte i första hand organiserade grupper med en enhetlig ideologi som utgör ett allvarligt hot, utan enskilda individer och mindre grupper som kommer från en löst sammansatt webbaserad gemenskap", säger Pietilä.