Syftet med flyktingspionage är att kontrollera och tysta ner

Odemokratiska länder försöker ibland påverka människor som flytt från landet, även om de redan bosatt sig i ett nytt hemland. Det fiktiva fallet Mehmut ger insikt i flyktingspionagets verklighet.

Illustration blå metall staket.

Flyktingspionage är ett fenomen där en främmande stat samlar information om sina utomlands bosatta medborgare, tidigare eller nuvarande. Information används för att försöka kontrollera och tysta ner personer eller grupper som bosatt sig i ett annat land. Oftast riktas flyktingspionage mot personer som i sitt odemokratiska ursprungsland hör till den politiska oppositionen eller någon annan grupp som makthavarna betraktar som ett hot.

Spionaget kan leda till att målpersonerna för underrättelseverksamheten eller deras närstående blir föremål för myndighetstrakasserier i sitt ursprungsland. Ett av de länder som bedriver flyktingspionage är Kina.

Följande fiktiva fall beskriver ett typfall för kinesiskt flyktingspionage. Det är ingen beskrivning av ett enskilt faktiskt fall, men det har drag som förenar många fall.

Mehmut kom till Finland 2010 som asylsökande från Xinjiang i västra Kina. Hans bror hade deltagit i antikinesiska demonstrationer i Xinjiang 2009 och sedan dess har Mehmuts familj utsatts för förföljelse. Mehmut fick asyl i Finland och senare finskt medborgarskap. Livet i Finland lunkade på och Mehmut och hans fru fick jobb på ett finländskt städföretag.

År 2016 återvände Mehmut till Kina för att träffa sina föräldrar bosatta i Xinjiang, men besöket gick inte efter förväntningarna. Trots nytt medborgarskap tog de kinesiska underrättelsemyndigheterna in Mehmut och hans fru till förhör så snart de anlände. Myndigheterna ville att Mehmut skulle spionera på andra uigurer. Avsikten var att kartlägga läget i den uiguriska miljön i Finland: hur många som bor i Finland, vilka som ansökt om asyl och hur många som deltar i politisk verksamhet, såsom demonstrationer. Dessutom togs exakta biometriska kännetecken på Mehmut och hans fru mot deras vilja. Mehmut vägrade samarbeta med underrättelsemyndigheterna och lyckades med hjälp av mutor lämna Kina och ta sig tryggt tillbaka till Finland.

De kinesiska säkerhetsmyndigheterna gav emellertid inte upp. De började besöka Mehmuts föräldrar regelbundet och kräva exakta uppgifter om familjens utomlands bosatta barn. Därefter började de utöva påtryckningar på Mehmut i Finland via den kinesiska kommunikationsappen WeChat genom att med jämna mellanrum kräva uppgifter om hans familjs situation i Finland. Efter det har Mehmut kunnat kommunicera med släktingarna i Kina bara via de kinesiska underrättelsemyndigheterna. Dessa myndigheter har exempelvis krävt fotografier av familjens resedokument och fotografier i helfigur av alla familjemedlemmar tillsammans med dagens tidning för att myndigheterna ska kunna försäkra sig om att det förmedlade materialet är tillräckligt färskt. En gång var Mehmut tvungen att fotografera hela familjen på Senatstorget i Helsingfors för att bevisa för myndigheterna i Kina att det är just i Finland som familjen vistas. 

Ibland fick Mehmut bilder av andra uigurer som han ombads identifiera i Finland. Han fick också i uppdrag att fotografera uigurfamiljer på en finländsk förläggning. Han har vägrat gå de kinesiska myndigheterna till mötes när begäran gällt personer utanför hans familj. De kinesiska myndigheterna har sagt att Mehmuts släktingar i Kina är i fara, om myndigheterna inte får de begärda uppgifterna. I fjol ringde Mehmuts far ett samtal från den lokala polisstationen, där han hölls fängslad. Myndigheterna lovade att befria fadern, om Mehmut gick med på att samarbeta. Mehmut vägrade, och sedan dess har han inte hört av sina föräldrar.

Till Kina vågar Mehmut inte längre resa. Han är rädd för att bli gripen direkt vid gränskontrollen. Så har det gått för många av hans vänner.

Flyktingspionage är inte ett brott i Finland

Flyktingspionaget kommer med största sannolikhet att fortsätta i Finland också under de kommande åren. Skyddspolisen föreslog 2012 att flyktingspionage skulle kriminaliseras och anser fortfarande att flyktingspionage bör vara ett brott som hör under allmänt åtal. Tack vare den nya underrättelselagstiftningen kan Skyddspolisen nu för tiden inhämta information om flyktingspionage utan brottsmisstanke, om det finns ett konkret hot mot den nationella säkerheten. En kriminalisering skulle vara av betydelse framför allt för att trygga individers och Finlands rättigheter och intressen.

I Sverige har flyktingspionage lett till domar

År 2019 dömde Stockholms tingsrätt en svensk-irakisk man till fängelse i två år och sex månader för olovlig underrättelseverksamhet. Enligt domstolen spionerade mannen i nästan fyra år på representanter för den iranska oppositionen i Sverige, Belgien och Nederländerna.

År 2018 dömdes en man med tibetansk bakgrund till fängelse i Stockholm. Mannen hade på begäran av Kina samlat in uppgifter om etniska tibetaner bosatta i Sverige. Domen gällde grov olovlig underrättelseverksamhet mot person. Mannen hade varit agent för Kinas civila underrättelsetjänst MSS.

År 2009 dömdes en uigurisk man till fängelse för liknande verksamhet, grov olovlig underrättelseverksamhet mot person. Då var det den uiguriska miljön som var föremål för spionaget.