Försörjningsberedskapen inom Finlands energisektor fungerade väl under det exceptionella året
Även om 2022 började under krävande förhållanden, förblev energitryggheten i Finland stabil. Produktionen och distributionen av energi är så kritiska för samhället att de är attraktiva objekt också för den som vill underblåsa rädsla.
De centrala samhällsfunktionerna i vårt land kan inte fungera utan el. Störningar i energiproduktionen och energidistributionen påverkar samhället mer direkt och i större utsträckning än störningar inom många andra kritiska sektorer. Därför kan hotbilderna om störningar inom energisektorn lätt underblåsa rädsla.
Oron har accentuerats i samband med Rysslands anfallskrig, eftersom frågan om att komma ifrån energiberoenden har skapat osäkerhet om tillgången till energi.
Men samtidigt har det framkommit hot till exempel om att krigshandlingarna kan sprida sig och energiinfrastruktur kan skadas också utanför Ukraina.
När Nord Stream-gasledningarna sprängdes i september 2022 ökade oron för att energiinfrastrukturen är sårbar. De praktiska konsekvenserna av gärningen för tillgången på energi i Europa var till slut relativt små, och gärningen riktades inte mot någon enskild stat. Explosionerna skedde inte på någon stats territorialvatten, utan inom ekonomiska zoner. Sprängningarna hade framför allt en skrämmande effekt med låg risk för eskalering.
”Sprängningar visar att enskilda delar av infrastrukturen kan vara sårbara för sabotage eller störningar orsakade av cyberinsatser. Det är emellertid svårare att slå ut exempelvis energiinfrastrukturen i hela samhället”, säger specialanalytiker Lotta Hakala vid Skyddspolisen.
Hakala påpekar att energisektorn sammantaget har klarat sig bra med tanke på försörjningsberedskapen, trots att utgångsläget i början av 2022 var utmanande.
Med kritisk infrastruktur avses tjänster som är nödvändiga för att samhället ska fungera. Det är till exempel fråga om sådana tjänster som energisektorn, hälso- och sjukvården eller till exempel vattentjänster, där störningar eller avbrott direkt skulle påverka samhällets normala funktion.
Elnäten har förblivit funktionsdugliga i Ukraina
Det ryska angreppet mot Ukraina har visat att eldistributionen står pall trots att den är utsatt för aktiv cyberverksamhet eller landet är föremål för ett anfallskrig. Redan före det storskaliga krig som inleddes i februari 2022 riktade Ryssland en mycket aktiv cyberverksamhet mot energiinfrastrukturen i Ukraina. Hakala påpekar att först de fysiska anfallen i slutet av året har orsakat mer långvariga skador och avbrott.
”Inte ens anfallen har helt förlamat eldistributionen i Ukraina. Situationen i fråga om eldistribution varierar i olika delar av landet, men exempelvis i huvudstaden Kiev fungerar eldistributionen fortfarande trots att staden har varit föremål för mycket intensiva attacker och ständigt har elavbrott”, säger Hakala.
I praktiken är det svårt att slå ut eldistributionen i hela landet.
Det är möjligt att orsaka geografiskt avgränsade och tillfälliga störningar i eldistributionen, men Skyddspolisen anser i dagsläget att det är osannolikt att en annan stat försöker slå ut energisektorn i Finland. I synnerhet fysiskt sabotage skulle kräva intrång på finskt territorium och skulle förutsätta att angriparen har intresse av att avsevärt eskalera det nuvarande säkerhetspolitiska läget.
Rysslands möjligheter att påverka energiläget i Europa försvagas
Det höga energipriset och osäkerheten erbjuder Ryssland möjligheter till informationspåverkan i Europa. Typiskt för Ryssland är att landet utnyttjar motsättningar i samhället i sina påverkansförsök.
Samtidigt är Rysslands möjligheter att utpressa de europeiska länderna genom energisamarbete svagare än tidigare, eftersom européerna själva på grund av anfallskriget har gått in för att komma loss från energiberoendet.
”Rysslands energiexport består i stor utsträckning av fossila bränslen, vars betydelse minskar på lång sikt. Det kringskär ytterligare Rysslands möjligheter att påverka”, säger Hakala.
Hotet om underrättelseverksamhet mot kritisk infrastruktur har ökat
Ryssland har som mål att inhämta information om den kritiska infrastrukturens tekniska konstruktion i västländerna för att kunna påverka hur infrastrukturen fungerar om läget eskalerar. Ryssland försöker också få tag på information om svagheterna i Finlands energisektor. Hotet om underrättelseverksamhet mot kritisk infrastruktur har ökat.
När det gäller bedömning av statliga hot kring kritisk infrastruktur ställer Skyddspolisen sin expertis till företagens förfogande både direkt och genom att producera information för Cybersäkerhetscentret.
”Skyddspolisen för hela tiden en dialog med företagen inom energisektorn. Det exceptionella året har inte påverkat detta grundläggande arbete, som pågått redan länge”, säger Hakala.
Cyberhotet är nu särskilt accentuerat i fråga om energiföretagen, men inte heller risken för personbaserad underrättelseinhämtning får glömmas bort. Det är viktigt att företagen sörjer för säkerheten för sina anställda. Skyddspolisen gör vid behov säkerhetsutredningar i fråga om anställda hos företag som hör till den kritiska infrastrukturen.
Säkerhetsarbetet har länge varit vardag för energisektorn uttryckligen till följd av att det rör sig om en kritisk sektor. Företagen inom energisektorn har sådan beredskap för exempelvis cyberhot som hör till den bästa i samhället. Alla hot kan dock inte avvärjas oavsett hur omsorgsfulla förberedelserna är.
Den finländska energisektorn:
- Import och förädling av råvaror (gas och olja).
- Eldistribution (högspänningsdistributionsnät och stamnät som de lokala elbolagen är
anslutna till). - Elproduktion (kärn-, vatten-, vind- och solkraftverk, kolkraftverk samt reservkraftverk som
tas i bruk vid behov).