Högerextrem terrorism utgör ett betydande hot i västländerna

Det ökade hotet om högerextrem terrorism avspeglar sig också i Finland. Nätmiljön har en avgörande roll för spridning av ideologin.

Illustration, blå magasinet med ljus på kvällen.

Hotet om högerextrem terrorism har ökat i väst. De senaste årens oroväckande utveckling har märkts genom att flera attacker genomförts, planerade terrordåd avslöjats och gärningspersoner anhållits och dömts. 

Det största hotet utgörs av enskilda aktörer och smågrupper. De högerextremistiska rörelser som agerar öppet har däremot inte haft någon stor betydelse när det gäller den senaste tidens terrorattackplaner. De som planerar ett terrordåd agerar sällan synligt. I stället brukar de försöka hålla sin verksamhet hemlig.

Åren 2014–2019 mångdubblades antalet högerextrema attentat och även antalet attentatoffer i västländerna. Högerextrema terrordåd genomfördes bland annat i Förenta staterna, Kanada, Nya Zeeland, Tyskland, Storbritannien och Norge. 

Särskilt dystert var år 2019 då flera omfattande väpnade attacker utfördes. Den allvarligaste av dessa skedde i Christchurch i Nya Zeeland när två moskéer attackerades. Detta terrorangrepp krävde 51 dödsoffer.

År 2020 var däremot lugnare med tanke på antalet genomförda attacker. Det enda större våldsdådet skedde i februari i tyska Hanau när en 43-årig man sköt ihjäl tio personer och slutligen sig själv i ett väpnat angrepp med invandrarfientliga motiv. Samma år avslöjades emellertid också flera planerade attacker.

Attackmålen och fiendebilden bygger starkt på främlingsfientlighet

Högerextrema terrorister har främst etniska och religiösa minoriteter som attackmål. Storskaligt våld har de senaste åren riktats i synnerhet mot grupper som företräder islam eller judendom och mot mål med symbolvärde, såsom moskéer eller synagogor. 

Utöver stora folkmassor har också enskilda individer som profilerat sig som anhängare av en liberal invandringspolitik valts ut som mål för planerade högerextrema dåd. Europa har sett flera våldsdåd och attackplaner riktade mot invandringsvänliga politiker.

Ideologiskt bygger högerextrema dåd exempelvis på antiislamism, antisemitism eller allmän invandringsfientlighet.

En ideologisk drivkraft för högerextrema terrorister som är värd att beakta är teorin om det så kallade befolkningsutbytet. Denna konspirationsteoretiska referensram bygger på tanken om ett fundamentalt hot som migration och multikulturalism utgör mot den västerländska vita befolkningen. Synsätt som bygger på tanken om att det sker ett befolkningsutbyte har accentuerats i flera högerextrema terrorattacker.

Tidigare dåd och nätmiljön bidrar till förekomst av högerextrem terrorism

Den inspirerande effekten av tidigare terrorattacker och deras gärningspersoner påverkar i väsentlig grad hotet från extremhögern. Detta märktes särskilt i samband med terrordådet i Christchurch. I sin propaganda sympatiserade gärningspersonen öppet med tidigare våldsdåd med högerextremistiska förtecken och blev efter sitt dåd själv en betydande inspirationskälla inom extremhögern. Inspirationen från attacken i Christchurch har senare lett till fem nya våldsdåd, och dessutom har ett flertal planerade dåd blivit avslöjade.

Den internationella nätmiljön spelar en betydande roll för spridningen av högerextrem ideologi. Dessutom bildar aktörerna nätverk på de sociala medieplattformar som är populära bland högerextremister. Där sprider de terroristisk propaganda och uppviglar varandra till våldsdåd. 

I flera fall har högerextrema terrorister använt plattformarna för att dela propaganda med anknytning till sina attacker och på detta sätt fått acceptans. Nätet har lett till uppkomsten av löst sammansatta internationella högerextrema grupperingar, som i Storbritannien delvis har klassificerats även som terrororganisationer.

Hotet om högerextrem terrorism beror dels på det som sker inom den extrema rörelsen, dels också på omfattande och föränderliga samhällsföreteelser såsom migrationsläget, den ekonomiska utvecklingen och coronakrisen. 

Även om de högerextrema terrordåden har minskat i antal under coronapandemin har coronarestriktionerna och nedstängningen av samhället lett till ökad användning av internet, vilket tillsammans med extremhögerns aktiva närvaro på nätet har skapat en grogrund för radikalisering av allt fler.

Högerextremismen utgör ett hot också i Finland

Det globalt sett största terrorhotet utgörs fortfarande av radikalislamistiska aktörer, men utvecklingen under de senaste åren har oundvikligen riktat säkerhetsmyndigheternas uppmärksamhet allt mer åt högerextremismens håll. På samma sätt som flera andra västerländska säkerhets- och underrättelsetjänster har Skyddspolisen fört fram det accentuerade högerextrema hotet. 

Även om Finland besparats högerextrema terrordåd gäller den oroväckande internationella utvecklingen också oss. Skyddspolisen har identifierat personer som stöder eller sympatiserar med högerextrem terrorism, och det finns högerextremistiska aktörer bland målpersonerna för kontraterrorism.

Också i Finland är extremhögerns internationella nätmiljö en betydande grogrund för radikalisering av enskilda aktörer och smågrupper.