Finlands anslutning till Nato stärker också den civila underrättelseverksamheten

Det första som många tänker på i fråga om försvarsalliansen Nato är militärt samarbete. Det stämmer ju att kärnan i alliansen består av att upprätthålla ett trovärdigt försvar i Natos medlemsländer.

Natos säkerhetssamarbete begränsar sig emellertid inte enbart till militära frågor. I dag är hoten mångformiga – Nato samarbetar såväl inom kontraterrorism som i fråga om hybridhot. Också exempelvis frågor som gäller nya teknologier och klimatförändringen väcker regelbundet diskussion i det dagliga arbetet inom alliansen.

Skyddspolisen deltar i arbetet inom Natos civila underrättelsekommitté

Civil underrättelseverksamhet fyller en viktig funktion i Nato. Natosamarbetet i fråga om civil underrättelseverksamhet har koncentrerats till Natos säkerhets- och underrättelsesektion, som i sin tur är indelad i en civil och en militär underrättelsekommitté. I kommittéerna representeras de allierade av sina civila och militära underrättelsetjänster.

Skyddspolisen har i allt väsentligt deltagit i den civila underrättelsekommitténs verksamhet sedan Finland sommaren 2022 fick observatörsstatus i Nato. En av kommitténs uppgifter är att ta fram information som stöder Nato i beslutsprocesserna. I kommittén deltar säkerhets- och underrättelsetjänster från de allierade länderna. Samarbetet gäller till exempel kontraterrorism och kontraspionage och andra frågor med anknytning till säkerhetshot mot Nato.

Informationsutbyte är en väsentlig del av verksamheten. Det internationella underrättelsesamarbetet bygger mycket starkt på konfidentialitet. Beslutsprocesserna och samarbetet inom Europeiska unionen är redan vardag för den finländska tjänstemannakåren.

Men det europeiska underrättelsesamarbetet bedrivs utanför EU:s behörighet. Även om det internationella samarbetet inom underrättelsevärlden är mycket intensivt, är Natos civila underrättelsekommitté en ny samarbetsform för Finland.

För Skyddspolisens del har medlemskapsprocessen inneburit arbete för att utröna verksamhetsformer och lära sig förfaringssätt. Medlemskapsprocessen medför också mycket dataskydds- och IKT-arbete som är osynligt men absolut nödvändigt.

Å andra sidan fortsätter Skyddspolisen också med sina gamla roller. Skyddspolisens lagstadgade roll omfattar sedan 2010 också rådgivning till och bedömning av andra myndigheter och det finländska näringslivet när det gäller att uppfylla Natos säkerhetskrav.

Natos analysdata till nytta för Finland

Samarbetet har inte byggts upp från ingenting. Många av de allierade inom Nato är Finlands långvariga och nära partner i underrättelsevärlden. Finland har fått ett mycket gott mottagande till Natos underrättelsegemenskap.

Allt vad ett framtida medlemskap innebär märks säkerligen inte ännu. Det blir intressant att se om Finlands Natomedlemskap ytterligare kommer att fördjupa underrättelsesamarbetet med de gamla partnerländerna.

Anslutningen till alliansens underrättelsegemenskap har redan gett Finland mycket. De analysdata som Nato producerar är till nytta och används till exempel i de rapporter som Skyddspolisen tar fram för beslutsfattarna.

Också Nato har förväntningar på Finland. Exempelvis är Finlands kompetens inom kontraspionage uppskattad. I många länder sparade man in på kontraspionage efter kalla kriget, men inte i Finland.

Finland går med i Nato vid en tid då Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått försvarsalliansens betydelse att framstå i klarare dager. I denna säkerhetspolitiskt mycket känsliga tid är Finlands och Sveriges framtida medlemskap en viktig angelägenhet också för Nato.