Ryssland försöker kringgå exportrestriktionerna på många sätt – också genom Finland

EU-länderna och Förenta staterna har infört exceptionellt kraftiga exportrestriktioner mot Ryssland på grund av anfallskriget som inleddes i februari 2022. Till följd av sanktionerna råder det brist i Ryssland på olika material och komponenter som landet behöver för att upprätthålla sin militära förmåga.

Ryssland försöker uppväga den ökande bristen genom att kringgå sanktionerna på allt mer varierande sätt. Landet tar sikte även på finländska företag i sina försök att kringgå restriktionerna.

Ryssland är för tillfället föremål för många slags sanktioner på grund av kriget. Exportförbuden gäller sådana produkter och teknologier som upprätthåller Rysslands krigsmaskineri och industriella produktionskapacitet. Utöver exportrestriktionerna har EU-länderna beslutat om flera andra åtgärder mot Ryssland, såsom personsanktioner och importförbud.

Väsentliga omvärldsförändringar

Ur Skyddspolisens synvinkel började händelsekedjan redan 2014 när Ryssland invaderade Krim och kriget i östra Ukraina började. De första sanktionerna mot Ryssland infördes då. På grund av sitt läge har Finland av tradition haft omfattande export till Ryssland, och gränstrafiken har varit livlig. Därför har Finland varit ett av de länder genom vilka Ryssland försöker kringgå sanktionerna.

Efter att det omfattande anfallskriget inleddes förändrades handlingsramarna emellertid väsentligt. EU och Förenta staterna har skärpt sanktionerna mot Ryssland betydligt, vilket har lett till att all export till Ryssland har minskat. Det har blivit svårare att kringgå exportrestriktionerna via Finland, eftersom man tidigare försökt smyga in produkter och teknologi som omfattas av
restriktionerna i den normala exporten.

Ryssland söker aktivt nya rutter för sina anskaffningar. Landet försöker kringgå exportrestriktionerna bland annat genom att dölja den faktiska köparen genom långa leveranskedjor och genom att utnyttja tredjeländer. Ryssland använder både enskilda företag och upphandlingsnätverk för att skaffa sådan teknologi som landet behöver. Anskaffningarna har inte nödvändigtvis alltid en tydlig koppling till Ryssland.

Det står dock klart att Ryssland redan påverkas av de sanktioner som införts av ett samlat väst. Ryssland har exempelvis redan brist på komponenter som teknologisektorn behöver och på komponenter som behövs inom varvsindustrin och för flygplan.

Även om Ryssland eventuellt lyckas köpa vissa produkter genom att kringgå exportrestriktionerna kan sanktionerna också ha effekt på huruvida tillgången på produkterna är tillräcklig och hur mycket de kostar. Ryssland kan inte ersätta allt.

Finländsk know-how intresserar Ryssland

Finländska företag och universitet besitter rikligt med internationellt erkänd kompetens och avancerad teknik. Exempelvis olika elektroniska komponenter, mätinstrument, verktygsmaskiner, optik, sjöfartsteknik och kvantteknologisk know-how intresserar Ryssland.

Ryssland försöker utnyttja Finland också för att skaffa exportkontrollerade produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden avses teknik eller produkter som lämpar sig både för civila ändamål och för militära ändamål eller utveckling av massförstörelsevapen.

Finländska företag och universitet bör därför fästa uppmärksamhet vid anskaffningsförsök eller kontakter som avviker från det normala. Att finländsk teknologi eller finländska produkter via en finländsk aktör hamnar i projekt som stöder ryska armén utgör en betydande risk för organisationens anseende och verksamhet. Ett företag kan själv bli föremål för sanktioner om det gör affärer med aktörer som omfattas av västvärldens sanktioner.

En av Skyddspolisens uppgifter är att inhämta information om försök att från Finland eller via Finland exportera teknologi eller produkter som är föremål för exportrestriktioner. Skyddspolisen har också som mål att genom sin verksamhet trygga de finländska företagens verksamhetsmiljö. Arbetet med exportrestriktionerna innebär ett intensivt nationellt och internationellt samarbete
med olika myndigheter och företag.

Arbetet har underlättats avsevärt av den underrättelselagstiftning som trädde i kraft 2019. Skyddspolisen kan följa verksamhet som eventuellt äventyrar den nationella säkerheten, även om den inte uppfyller rekvisitet för brott. På så sätt kan informationsinhämtning numera inledas ännu tidigare.