Skyddspolisens roll har blivit starkare i skyddet av kritisk infrastruktur

Nya befogenheter har gett Skyddspolisen bättre möjligheter att avvärja hot mot den kritiska infrastrukturen i Finland. Infrastrukturen och hoten mot den blir allt mer komplexa.

Illustration, fartygets båge och långtradare på kvällen.

Skyddspolisen har till uppgift att ta fram proaktiv och relevant information om ekonomirelaterade hot mot den nationella säkerheten. Ett väsentligt inslag i detta arbete är att skydda kritisk infrastruktur. 

El- och vattenkraftverk, flyg- och spårtrafik, livsmedels- och läkemedelsförsörjning samt betalningsförmedling och banker representerar traditionell kritisk infrastruktur. I ett modernt digitaliserat samhälle ingår också datatrafik och data i den kritiska nyckelinfrastrukturen. Olika nätföretag, operatörer och cybersäkerhetsföretag är viktiga portvakter för en ökande mängd värdefull information om vårt samhälle och dess försörjningsberedskap. 

Exempelvis ett företag inom hälsovårdsbranschen kan ingå i den kritiska infrastrukturen. Också olika slags underleverantörer som samhällsrelevanta företag köper tjänster av kan komma i kontakt med kritisk infrastruktur. De företag som producerar it-tjänster för företag inom den kritiska infrastrukturen kan fungera som en omväg till kundföretagens uppgifter. 

Skyddspolisens ansvar inbegriper att skydda den kritiska infrastrukturen mot spionage, fientlig påverkan, störning och förstöring.

Nya befogenheter har gjort det lättare att undersöka finansiella hot

Den kritiska infrastrukturen och hoten mot den blir allt mer komplexa. Det går att skaffa sig kontroll över sådan infrastruktur exempelvis genom ägarförhållanden. Därför är det bra att Skyddspolisen genom sina nya befogenheter fått bättre möjligheter att följa och förhindra spioneri och påverkan i anslutning till ekonomisk aktivitet.

Tidigare måste Skyddspolisen ha en brottsmisstanke som grund för sina utredningar. Den lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som 2019 trädde i kraft innebär att Skyddspolisen nu kan utreda hot proaktivt, om de är kopplade till den nationella säkerheten.

I sådana lägen kan Skyddspolisen exempelvis göra registerkontroller, bankförfrågningar och informationsinhämtning i öppna källor. I allvarligare fall kan en underrättelseoperation inledas.

Skyddspolisen har de senaste åren satsat på expertis inom finansiell påverkan. Avsikten är att ytterligare utöka samarbetet exempelvis med kommunerna.

Det krävs ett brett samarbete i vårt samhälle om vi vill skydda den kritiska infrastrukturen. Det är ofta kommuner och företag, inte staten, som äger infrastruktur i Finland. Kommuner och företag är aktörer i nyckelposition med tanke på den nationella säkerheten.

Rekognosering avseende kritisk infrastruktur har observerats också i Finland

Företagsköp och andra investeringar kan vara ett sätt för auktoritära stater att skaffa sig möjligheter att påverka. Även i Finland har det observerats aktivitet vars avsikt möjligen varit att komma åt kritisk infrastruktur.

Ett hot mot kritisk infrastruktur kan vara ett komplicerat pussel. Även om en enskild investering inte nödvändigtvis utgör någon nämnvärd risk kan samtidigt ägande av flera objekt öppna upp för skadligt inflytande.

Även underleverantörer som samhälleligt sett viktiga aktörer köper produkter och tjänster av har att göra med kritisk infrastruktur. Företag lägger ut och säljer funktioner, och då kan slutresultatet i värsta fall vara en situation där någon fientlig aktör kommer åt kritisk information.

Skyddspolisen delar proaktiv information

Det är viktigt att redan i förväg identifiera potentiellt farliga försök att investera i eller köpa upp kritisk infrastruktur. Exempelvis kan ekonomiska utmaningar i företag och på kommunal nivå erbjuda en möjlighet för främmande stater att komma åt kritisk infrastruktur.

Skyddspolisen har till uppgift att skaffa information om fenomen och aktörer som hänger samman med ekonomisk påverkan från utlandet och om aktörernas mål och metoder. Skyddspolisen anstränger sig för att förebygga och avvärja de hot mot nationell säkerhet som eventuellt är kopplade till planer på sådan ekonomisk påverkan.

Skyddspolisen informerar på ett proaktivt sätt centrala aktörer om hot mot den nationella säkerheten. Samarbete bedrivs med företag, kommuner och andra myndigheter.

Ansvaret för att följa och fastställa utländska företagsförvärv ligger i Finland på arbets- och näringsministeriet, men på begäran gör Skyddspolisen en bedömning av sådana förvärv med avseende på nationell säkerhet. Skyddspolisen lägger inte hinder i vägen för affärer, men kan föra samtal om de ingående säkerhetsaspekterna.

Även säkerhetsutredningarna är ett viktigt instrument för att skydda kritisk infrastruktur. Skyddspolisen gör säkerhetsutredningar för nationellt viktiga företag. Skyddspolisen har i syfte att förebygga hot stärkt sina resurser och sin expertis när det gäller att ge akt på utländsk ekonomisk påverkan.