Skyddspolisen sedd med kundens ögon

Skyddspolisens uppgift är att förse statsledningen och myndigheterna med unik underrättelseinformation. Skyddspolisen frågade två av sina långvariga samarbetspartner vid utrikesministeriet hur det är att vara kund hos Skyddspolisen.

Illustration, en fartyg och en orange lyftkran.

Chefen för utrikesministeriets politiska avdelning Mikko Kinnunen uttrycker saken så att Skyddspolisen ännu i slutet av förra årtusendet utåt sett var en svårtillgänglig myndighet. Men myndigheten kunde också vara till hjälp. Kinnunen erinrar sig hur en representant för Skyddspolisen berättade för de unga diplomaterna vilka metoder främmande staters underrättelseofficerare kunde använda sig av för att närma sig finländska diplomater. 

"Det var till stor nytta när jag stod inför en situation där en representant för ett visst land på riktigt tog kontakt med mig uttryckligen enligt den taktik som Skyddspolisen beskrivit", säger Kinnunen. 

Den situation som Kinnunen beskriver är ett typiskt exempel på Skyddspolisens traditionella och långvariga upplysande verksamhet i vårt samhälle. Detta viktiga grundläggande arbete fortsätter, men numera samarbetar Skyddspolisen i betydligt större skala med olika aktörer. Strävan har varit att utveckla samarbetet med de traditionella kunderna i en mer systematisk och planmässig riktning. 

Numera är principen den att Skyddspolisen berättar så mycket som lagen och skyddet av den egna verksamheten medger. Både Kinnunen och chefen för utrikesministeriets enhet för säkerhetspolitik och krishantering Sari Rautio anser att Skyddspolisen blivit mer öppen de senaste åren. Ett tidigare något svårtillgängligt ämbetsverk har blivit en mer tillgänglig myndighet. 

"Skyddspolisen har gett medborgarna och andra myndigheter mer insyn i sin verksamhet. Nu för tiden löper samarbetet väldigt smidigt. Vi kan stödja varandra i vårt gemensamma mål, ett säkrare Finland", beskriver Rautio. 

Vem är kund hos Skyddspolisen?

I sitt arbete bekämpar Skyddspolisen de allvarligaste hoten mot vår nationella säkerhet, såsom spionage och terrorism. I medborgarnas dagliga liv märks dessa fenomen lyckligtvis sällan. Det bör emellertid noteras att Skyddspolisen inte skaffar information för sig själv, utan åt sina kunder. 

Med kunder avser Skyddspolisen ofta statsledningen i Finland. Skyddspolisen tar fram information för republikens president, ministrarna och tjänstemannaledningen så att de kan beakta hoten mot den nationella säkerheten när de fattar beslut. 

Viktiga kunder – och partner – är andra myndigheter, såsom ministerierna, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen och Migrationsverket. Skyddspolisen samarbetar också med olika företag, universitet och organisationer. 

Skyddspolisen har haft ett team för samhällsrelationer i snart två år, och teamet hjälper experter att skräddarsy informationen efter kundernas behov. När Skyddspolisen delar med sig av inhämtad information beaktar den hurdan information kunden har rätt att behandla, men också vilken typ av information kunden har nytta av. 

Skyddspolisen samlar numera också in respons från sina kunder. Mest positiv respons får Skyddspolisen i allmänhet när kunderna har fått diskutera med myndighetens experter och ställa frågor till dem. Skyddspolisens kompetens framgår som tydligast genom dess experter, som tillhör de främsta på sitt område. Skyddspolisen har rekryterat kunniga personer med mycket varierande bakgrund – cyberspecialister, språkexperter och samhällsvetare. 

Kinnunen anser att Skyddspolisen erövrat nya områden. Han vill i synnerhet lyfta fram myndighetens Kina-analyser. 

"Den som vill ha en bra analys som gäller Kina ska veta att Skyddspolisen tillhör de bästa i Finland", säger Kinnunen. 

SKYDDSPOLISENS PRODUKTION ÅR 2020

  • 69 säkerhetsinformations träffar
  • 105 expertbriefingar
  • 122 rapporter
  • 140 svar till medier

Coronans inverkan märks på antalen.

Samarbete är viktigt i ett litet land

Kinnunen och Rautio från utrikesministeriet har varit kunder hos Skyddspolisen i flera år. Skyddspolisen observerar världen med avseende på nationell säkerhet och skaffar information med hjälp av metoder för civil underrättelseinhämtning. Utrikesministeriets arbete bygger å sin sida på ett unikt nätverk av diplomater som representerar Finland ute i världen. 

Rautio har redan i många år fått rapporter och expertöversikter av Skyddspolisen i olika frågor, såsom terrorism och påverkan från främmande stater. Hon påpekar att ett litet land som Finland med begränsade resurser inte kan bilda sig en heltäckande bild av landets internationella omvärld utan ett nära samarbete. 

"Dessa olika infallsvinklar kompletterar varandra. Jag upplever det inte så att utrikesministeriet bara är mottagande part, utan vi berikar varandras perspektiv", beskriver hon. 

Kinnunen ser också gemensamma drag i Skyddspolisens och utrikesministeriets arbete. Båda samlar information på sina sätt för att sedan sammanställa och förädla den till analyser för statsledningen. Uppgiftsfördelningen dessa myndigheter emellan är dock klar.

Informationen från Skyddspolisen bidrar till en lägesbild

Skyddspolisen har de senaste åren genomlevt tider av stora förändringar. Personalstyrkan har vuxit och uppgiftsfältet har utvidgats. Den nya lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning från år 2019 har gett Skyddspolisen bättre möjligheter att inhämta information om allvarliga hot mot Finland. 

Skyddspolisen har smulor av information som ofta kompletterar lägesbilden. Kinnunen påpekar att Finland tack vare de nya underrättelselagarna nu har nya verktyg i sin repertoar om det behövs.

"På så sätt behöver man inte börja fundera på dem i ett nödläge", konstaterar Kinnunen.

Enligt Kinnunen skulle myndigheterna kunna bli ännu bättre på att dela information och rita upp en gemensam lägesbild. Vikten av detta accentueras exempelvis när cyberhot ska bekämpas. 

"I situationer där vi utsätts för hybridpåverkan höjs svårighetsgraden ytterligare när en extern aktör försöker negativt påverka lägesbildens utformning. En korrekt lägesbild är en förutsättning för beslutsfattandet", säger Kinnunen.