Underrättelseverksamhet är en global tillväxtbransch

När de gemensamma reglerna urvattnas framhävs underrättelse- och säkerhetstjänsternas betydelse både i den mellanstatliga konkurrensen och i det mellanstatliga samarbetet. Den ställning och det inflytande en stat har blir allt mer beroende av hur väl dess underrättelsetjänst fungerar, hurdan information den får och hur den lyckas utnyttja informationen. Underrättelseverksamhet har blivit en global tillväxtbransch, tyvärr.  

Så kallad underrättelsediplomati går ut på att utnyttja underrättelseinformation för att nå utrikespolitiska syften och att målinriktat offentliggöra informationen eller dela den till förmån för partnerländerna.

Att underrättelseinformation offentliggjordes före det ryska anfallet var viktigt både för förberedelserna i Ukraina och för att västländerna skulle stå enade samt även som bakomliggande faktor när finländarna övervägde medlemskap i Nato. 

Skyddspolisen agerar i denna värld av ökande motsättningar, vi spelar samma spel som auktoritära staters kraftmyndigheter med trebokstavsnamn, men enligt andra regler. Finland behöver en stark säkerhets- och underrättelsetjänst med möjlighet, kapacitet och resurser att agera i en radikalt förändrad omvärld utan att ge avkall på rättsstatsprincipen. 

Rysslands agerande är fortsatt det största hotet mot Finlands nationella säkerhet. Ryssland betraktar Finland som en ovänlig stat och riktar spionage och bredspektrig påverkan mot Finland. Det finns skäl att bereda sig på illasinnade aktiviteter, både i detta nu och på lång sikt. Skyddspolisen har särskilt lyft fram det accelererande hotet mot cyberrymden och den kritiska infrastrukturen. Också instrumentalisering av migranter är ett lätt sätt för Ryssland att få Finland att vara på helspänn. 

Genom kontraspionage, utvisning av underrättelseofficerare och en strikt viseringspolitik lyckades Finland i fjol försvaga verksamhetsförutsättningarna för Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning, men vi ska inte underskatta grannens underrättelseverksamhet.  Påtryckningar, spionåtal och beslagtagande av egendom kan i fortsättningen också komma att gälla enskilda finländare i Ryssland.

Auktoritära stater har införlivat hänsynslös gisslandiplomati som siktar på fångutväxling i sin metodarsenal. 

I Kina har säkerhets- och underrättelsetjänsterna fått en allt starkare ställning. Allt eftersom kampen mellan stormakterna skärpts på nya områden har omställningstekniken fått allt större betydelse. Den som har kontroll över artificiell intelligens kan bestämma framtiden, den som styr över kvanttekniken kan öppna upp motståndarnas hemligheter. Utvecklingsarbetet kräver enorma mängder data som samlas in av många applikationer runtom i världen.

Digitaliseringen har lett till att världen är sammankopplad på ett aldrig tidigare skådat sätt, men när kampen hårdnar och reglerna förändras framträder också sårbarheterna. Kampen mellan stormakterna har redan spridit sig till nya områden, och både rymden och den arktiska regionen får allt större betydelse. 

Spänningarna i Mellanöstern orsakar också svallvågor i andra delar av världen, och det finns en verklig risk för våldseskalering. Terrorhotet har ökat i Norden och inte heller Finland är immunt mot dessa förändringar. 

Vi gör klokt i att komma ihåg att vi är relativt säkra mitt bland alla oroväckande utvecklingsförlopp. När hot framträtt har finländarna alltid blivit mer sammansvetsade och beslutsamma. Finland har hög beredskap. Medlemskapet i Nato ger skydd mot de allvarligaste hoten. Finland är ett föregångsland när det gäller demokrati och rättsstatsprincipen. Det går att lita på myndigheterna.

En stark regelbaserad världsordning ligger i Finlands intresse, men vi måste vara alerta när reglerna förändras. Det är inte fråga om ett övergående kortvarigt fenomen. Vi måste uppdatera vårt eget tänkande, vår lagstiftning och vår beredskap mot en illasinnad mala fide-omvärld. Vi har skrupelfria motståndare som är beredda att dra nytta av våra svagheter. 

Skyddspolisen har till uppgift att försöka finna information om motståndarnas hemliga planer, förhindra planerna från att genomföras och sörja för Finlands och finländarnas säkerhet. Om vi inte lyckas ta fram relevant underrättelseinformation är vi inte till någon nytta för statsledningen. Om vi inte håller fast vid att underrättelseinformationen ska vara oberoende är vi inte till någon nytta för nationen.

Teemu Turunen
Tf. chef för Skyddspolisen