Förstklassig underrättelseinformation är av ytterst vikt för utrikes- och säkerhetspolitiska beslut
När säkerhetsläget blir spändare och diplomatiskt informationsutbyte får en mer begränsad roll, ökar behovet av information. I och med motsättningarna mellan västvärlden och Ryssland accentueras vikten av underrättelseinformation som stöder finländska beslutsfattare i deras beslut. Skyddspolisens mål är att den information vi tar fram utgör en mycket väsentlig byggsten i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattande. Samtidigt accentueras även Skyddspolisens traditionella roll i att avvärja främmande staters hemliga informationsinhämtning

Våren 2021 attribuerade Skyddspolisen en statlig cyberspionageoperation mot riksdagen – kärnan i det finländska beslutsfattandet – till APT31. De nya underrättelsebefogenheterna är till nytta när det gäller att reda ut sådana fall, och befogenheterna har kunnat utnyttjas för att förhindra cyberspionageoperationer. Försök till cyberspionage går däremot inte att förhindra, eftersom de flesta system måste vara anslutna till det öppna nätet där spionagetrafiken och den vanliga kommunikationstrafiken rör sig hand i hand. Underrättelsebefogenheterna gör det möjligt att upptäcka sådan aktivitet i ett tidigare skede, och då stannar cyberspionaget ofta vid blotta försöket.
I slutet av sommaren 2021 drog sig Förenta staterna och dess allierade ur Afghanistan, och talibanerna tog snabbt över kontrollen i landet. Konsekvenserna av omvälvningarna i landet kommer vi att se först efter en längre tid. Frågor man måste ge akt på är åtminstone stabiliteten i Afghanistan och förändringar i terrororganisationers verksamhet. I och med talibanregimens maktövertagande kommer Afghanistan fortsatt att vara stödområde för terrorism. För säkerhetsläget i Finland har situationen i Afghanistan än så länge inte haft några direkta konsekvenser.
Coronapandemin härjade hela 2021. Det har förekommit oroligheter förknippade med coronarestriktioner i flera europeiska länder. I Finland har motsättningarna inte varit lika stora. De som motsätter sig restriktioner och vacciner är en relativt liten grupp med heterogen bakgrund. Den aktivitet som är kopplad till coronarelaterade åtgärder har tills vidare inte hotat den nationella säkerheten i Finland.
I december 2021 häktade polisen fem män som misstänkta för terroristbrott med högerextrema förtecken. Utredningen av fallet pågår ännu när detta skrivs, men helheten motsvarar till stor del Skyddspolisens terrorhotbedömning, där inte bara det radikalislamistiska utan även det högerextrema terrorhotet lyfts fram. Skyddspolisen har i enlighet med sin nya roll gett polisen experthjälp i alla skeden av utredningen.
Den nya strategin ger inspiration till bättre informationsinhämtning, verksamhetskultur och samarbete
Skyddspolisen publicerade sin nya strategi hösten 2021. Med hjälp av den vill vi bli bättre i synnerhet i fråga om informationsinhämtning, verksamhetskultur och samarbete. Skyddspolisen inhämtar information som statsledningen och våra partner annars inte får tag på. Systematisk, målinriktad och välriktad informationsinhämtning är hörnstenen i vårt arbete. Enbart information räcker inte till, utan den måste analyseras och göras tillgänglig för beslutsfattarna vid rätt tidpunkt och tydligt utformad.
Det har pågått stora omställningar inom Skyddspolisen i flera år, och mitt bland dessa har de Skypoanställda utfört sitt egentliga arbete. Under de närmaste åren kommer vi att koncentrera oss på att konsolidera och finslipa de nya verksamhetsformerna. Samtidigt ser vi till att Skyddspolisens verksamhetskultur hjälper våra anställda att lyckas. Vi ska bli bättre på ledarskap och samspel i vårt arbete och vi ska utveckla personalens kompetens. Skyddspolisen måste vara en ännu bättre arbetsplats för de Skypoanställda. Vi förstår alla hur viktigt vårt arbete är.
Under strategiarbetet bad vi våra intressentgrupper om respons. Responsen var glädjande positiv, men innehöll självfallet också vägledning till förbättringar. Framför allt framfördes önskemål om aktiv växelverkan. Vi strävar därför efter ett initiativrikt och systematiskt samarbete som också alltid är till nytta för våra partner. Vi är lyhörda för våra partners önskemål och bygger upp en finländsk underrättelsekultur tillsammans.
Samarbete är också temat för denna årsbok. Experter utanför Skyddspolisen syns i artiklarna, ty ett gott slutresultat kräver olika infallsvinklar och kompetenser.
Skyddspolisens verksamhet är hela tiden under lupp – och det är välkommet. Enligt en redogörelse av statsrådet från december har underrättelselagarna förbättrat myndigheternas förmåga att skydda den nationella säkerheten. Ny lagstiftning lämnar alltid utrymme för ytterligare finslipning, men vi är nöjda med de nuvarande befogenheterna och med hur lagarna fungerar.
Skyddspolisen har snart i tre år varit en säkerhets- och underrättelsetjänst. Jag är övertygad om att denna kombination är ett effektivt sätt att organisera arbetet både för att avvärja hot mot Finland och för att ta fram unik information för att förebygga hot. Genom noggrant inriktade satsningar har vi kunnat och kan ytterligare avsevärt förbättra Finlands nationella säkerhet, anser jag. På så sätt ger vi Finland möjligheter att klara sig i en alltmer komplex värld.
Antti Pelttari
Polisråd, Chef för Skyddspolisen