I en osäker värld finns efterfrågan på unik information

Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

År 2020 var en händelserik fortsättning på 2010-talet, som hade fört med sig många omvälvningar i Finlands säkerhetsmiljö. Utöver coronapandemin framträdde också de mindre positiva sidorna med digitaliseringen allt tydligare. Extremismen antog nya, delvis synliga former i olika länder, även i Finland. Demokratin och den öppna västerländska samhällsmodellen utmanas allvarligt också i länder som ansetts vara stabila demokratier. Även vi måste vara på vår vakt för att undvika att en sådan utveckling blir verklighet i Finland. 

År 2020 var det första hela året under vilket Skyddspolisens verksamhet bedrevs med de nya underrättelsebefogenheter som riksdagen enhälligt hade godkänt. Skyddspolisen har nu omkring 500 anställda, och personalstyrkan har nått den nivå som förutsågs i och med att underrättelselagarna trädde i kraft. Arbetet med att fullt ut införa nya verksamhetsmodeller och de nya metoderna för underrättelseinhämtning pågår fortfarande, men Skyddspolisen börjar redan nu i rätt många avseenden se ut som en modern säkerhets- och underrättelsetjänst.

Skyddspolisens verksamhetsområde präglas av ett ständigt behov av förnyelseförmåga. För att kunna lyckas i vårt uppdrag måste vi kunna förutse omvärldsförändringar och utvecklas hela tiden. Underrättelselagstiftningen gav Skyddspolisen möjlighet att inhämta information om hot mot den nationella säkerheten även utan konkret misstanke om brott. Befogenheterna har visat sig vara nödvändiga. De har varit till nytta i många situationer av mycket olika slag. Alla hot mot den nationella säkerheten och statsledningens behov av information i dagens Finland får inte plats inom ramarna för Finlands strafflag. Denna centrala motivering för införande av den nya underrättelselagstiftningen har visat sig vara korrekt.

Finländarnas förtroende för Skyddspolisen är rekordhögt.

Det är av yttersta vikt för Skyddspolisen att alltid använda befogenheterna på ett lagligt sätt. Vår verksamhet övervakas av underrättelsetillsynsombudsmannen, som publicerade berättelsen om sitt första verksamhetsår sommaren 2020. Enligt berättelsen hade Skyddspolisens användning av metoderna för underrättelseinhämtning varit helt igenom lagenlig. Också finländarnas förtroende för Skyddspolisen har nått rekordhöjder. Vi vill vara värda finländarnas förtroende också i fortsättningen. 

Skyddspolisens huvuduppgift är att samla in, analysera och avrapportera unik information för våra kunder, det vill säga i synnerhet statsledningen, tjänstemän och myndigheter till stöd för deras beslutsfattande. Vi samlar regelbundet in kundrespons om hur stor nytta kunderna haft av den information vi levererat. År 2020 fick vi till stor del positiv respons, men också konkreta utvecklingsförslag. Sådana förslag är värdefulla när vi fortgående utvecklar vår rapportering. Vi låter våra kunder komma till tals också i denna årsbok.

Det går inte att tala om 2020 utan att också nämna coronaviruspandemin. Det exceptionella året märktes också i Skyddspolisens arbete och utveckling, men avspeglade sig lyckligtvis bara i måttfull utsträckning i den nationella säkerheten. Vårvintern 2020 vidtog vi genast förberedelsevis många åtgärder för att bevara vår funktionsförmåga under pandemin, och hotad har denna förmåga inte blivit i något skede. 

Rese- och mötesrestriktionerna gjorde det svårare för främmande stater att bedriva personbaserad underrättelseinhämtning i Finland. Efter vissa initiala stelheter ersatte staterna personbaserad inhämtning delvis med allt aktivare cyberspionage. Det betyder inte alls att den personbaserade underrättelseinhämtningen har försvunnit, och således berättar vi också i denna årsbok hur agenter typiskt sett värvas. 

Årsboken är skriven i form av artiklar som beskriver olika uppgifter Skyddspolisen sköter inom sitt ansvarsområde. Artiklarna innehåller bland annat framsyn om vilken väg radikal islamistisk terrorism kommer att välja efter Isils kalifat, en redogörelse för Skyddspolisens roll när det gäller att skydda kritisk infrastruktur, en orientering i utredningen av utländska bindningar som en del av säkerhetsutredningar och en presentation av några nya Skypoanställda. Även i år innehåller årsboken en uppdaterad terrorhotbedömning. Hotet har fått allt fler dimensioner men har hållit sig på nivå två, förhöjt hot.

Den senaste tidens händelser i såväl Förenta staterna, Ryssland och Belarus som också exempelvis i Sahelområdet i Afrika har visat hur viktigt det är att kunna förutse utvecklingens gång och bedöma dess konsekvenser för säkerheten. Den unika information som Skyddspolisen inhämtar och analyserar behövs utan tvivel. När statsledningen och myndigheterna i Finland fattar beslut måste de ha tillgång till en så heltäckande och realistisk bild av omvärlden som möjligt.

Antti Pelttari
Polisråd, chef för Skyddspolisen