Krigets geografiska närhet sätter sin prägel på Finlands nationella säkerhet

År 2022 var ett exceptionellt år, och detta fick starkt genomslag i de säkerhetsansvariga myndigheternas arbete. Rysslands aggressiva verksamhet är det största hotet mot Finlands nationella säkerhet nu och under de kommande åren. Därför är temat för denna årsbok Ryssland.

Det skärpta säkerhetsläget accentuerar behovet av tillförlitlig information. Beslutsfattarna måste ha rätt ägesbild av Finlands säkerhet och hoten mot den. Skyddspolisen inhämtar, analyserar och rapporterar för vår statsledning sådan information som statsledningen annars inte får tag på. Underrättelseinformationen är viktig och unik. Detta inser man enligt min bedömning
allt bättre.

Som underrättelsetjänst har Skyddspolisen till uppgift att förutse eventuella utvecklingsförlopp och skissa upp alternativa framtidsscenarier för beslutsfattarna. I denna årsbok presenterar vi hur olika scenarier för det ryska anfallskriget påverkar den inre utvecklingen i Ryssland.

Underrättelseinformation brukar hållas hemlig, men Förenta staterna offentliggjorde på ett undantagsmässigt sätt underrättelseuppgifter före Rysslands anfall mot Ukraina. Inte ens ett offentligt avslöjande av Rysslands planer hindrade anfallet, men det fick västländerna att enas om ett beslutsamt och snabbt svar på Rysslands agerande. Jag tror att det blir ett permanent inslag i staternas metodarsenal att med urskillning använda underrättelseinformation även offentligt. Vi har också i Finland orsak att komma ihåg denna metod.

Rysslands storskaliga anfall mot grannlandet Ukraina förändrade över en natt den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten i Finland och ledde till att Natooptionen löstes in. Skyddspolisens bedömning av Ryssland förändrades inte, men också vi ändrade vår kommunikation. Det talas nu mer explicit om hoten. En öppen debatt om eventuella hot hjälper företag, organisationer och människor att förbereda sig på dem.

Samtidigt måste man komma ihåg att tal om hot, energikrisen till följd av Rysslands agerande och den höga inflationen bidrar till att väcka oro hos medborgarna. Rädsla och oro bland dem som bor i Finland kan tyvärr också utnyttjas i skadligt syfte och på ett sätt som splittrar landet. Det finländska samhällets styrka är ömsesidigt förtroende. Ju mer sammanhållet vårt samhälle är, desto
bättre tål det också svåra tider. Hotet från Ryssland riktar sig framför allt mot vårt civilsamhälle. Olika former av hybridpåverkan, såsom cyberhot och informationspåverkan, var mycket aktuella frågor i fjol. Särskild uppmärksamhet ägnades också åt skyddet av sådan kritisk infrastruktur som är nödvändig för att samhället ska fungera. Vi går i denna årsbok närmare in på vårt arbete kring denna tematik ur energisektorns synvinkel.

EU-länderna och Förenta staterna införde strikta exportrestriktioner och sanktioner mot Ryssland som motåtgärder mot anfallskriget. Effekterna av åtgärderna märks redan i Ryssland, som försöker kringgå exportrestriktionerna på många sätt. Också finländska företag kan utnyttjas för att kringgå restriktionerna, och därför bör företagen vara medvetna om riskerna.

Samhällsdebatten om Natomedlemskap och den observatörsstatus som följde på medlemsansökan nsågs vid Skyddspolisen vara perioder då Ryssland alldeles särskilt kunde tänkas försöka påverka Finlands självständiga beslutsfattande. Lyckligtvis har dessa hot hittills inte förverkligats.

Däremot har spionage länge varit ett hot, som fortfarande är konkret. Ryssland – men också Kina och vissa andra stater – försöker genom spionage komma över information som de avser att utnyttja för sina egna intressen och till förfång för Finland. Skyddspolisen har decenniers erfarenhet av kontraspionage, och det har visat sig vara värdefullt. Skyddspolisen har genom sitt arbete lyckats försvaga Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning i Finland och under 2022 till och med avsevärt. Skyddspolisen har särskild kompetens också när det gäller kontraspionage i cyberrymden.

I fjol öppnades ett nytt samarbetsforum för oss, när Skyddspolisen i och med landets observatörsstatus i Nato blev en del av Natogemenskapen för civil underrättelseinhämtning. Även om samarbetet med säkerhets- och underrättelsetjänster i många allierade länder var intensivt redan sedan gammalt, har Nato fört med sig nya element i det dagliga arbetet för många anställda vid Skyddspolisen.

Kina är en stormakt vars inverkan på världspolitiken återspeglas också i Finland. Skyddspolisens egen Kinakompetens hjälper till att tolka Kinas agerande och avvärja landets oönskade påverkan i Finland. Det har funnits efterfrågan på denna kompetens sedan de ekonomiska förbindelserna med Ryssland klipptes av plötsligt i och med kriget och även i Finland väckte oro över Europas beroende av Kina.

Även om uppmärksamheten under det senaste året framför allt har varit riktad mot Rysslands agerande har terrorhotet inte försvunnit. Därför innehåller även denna årsbok på traditionellt sätt en terrorhotbedömning. Det största terrorhotet i Finland utgörs fortfarande av enskilda aktörer eller smågrupper med högerextrema eller radikalislamistiska motiv.

I denna årsbok vill vi ge läsarna en titt bakom kulisserna, en titt på det arbete våra anställda utfört det exceptionella året 2022. Samtidigt tackar jag hela vår personal för dess värdefulla insats för Finlands nationella säkerhet. De satsningar som gjorts på Finlands nationella säkerhet via Skyddspolisen börjar medföra nytta för Finland.

Antti Pelttari
Chef för Skyddspolisen