Kreativitet och en kritisk inställning är viktiga färdigheter vid underrättelseinhämtning genom öppna källor

Den som är duktig på att använda öppna källor kan hitta matnyttigt i såväl arkiv och nyheter som propaganda. Skyddspolisen ökar satsningarna på underrättelseinhämtning genom öppna källor.

Ljusröda strömmer.

Ett kreativt och nyfiket men samtidigt kritiskt sinne – det är vad som krävs av den som sysslar med underrättelseinhämtning genom öppna källor vid Skyddspolisen. Men inhämtning av information från öppna källor avses utnyttjande av information från offentliga källor i underrättelsearbetet. 

Det finns ett väldigt brett spektrum av möjliga källor. Informationen kan plockas upp exempelvis i sociala medier, nyheter, satellitbilder eller undervisningsmaterial. Via satellitbilder kan man kontrollera tidigare händelser, medan ett nyhetsinslag kan ge information om tid och plats för något viktigt som skett. 

”Underrättelsearbete med öppna källor är innovativ sysselsättning, eftersom det går att söka information ur så många olika infallsvinklar och även att hitta information på väldigt överraskande ställen, såsom arkiv. Också gammal information kan ibland vara förvånansvärt nyttig till exempel i fråga om olika personer”, säger specialanalytiker Petra. Hon arbetar med underrättelseinhämtning genom öppna källor och uppträder inte med sitt rätta namn i artikeln.  

Det är en lång tradition att arbeta med underrättelser från öppna källor. Disciplinen har blivit allt viktigare under senare år, eftersom digitala källor genererar både ny information och allt mer information. Även Skyddspolisen satsar allt mer på underrättelseinhämtning från öppna källor.

Det gäller att kunna vara oense med sig själv

Även i diktatoriska stater finns mycket information att hämta från offentliga källor; redan lagar och statistik kan innehålla väsentliga uppgifter. Propaganda kan också innehålla väsentlig information om tankevärlden hos utländska ledare eller radikala ideologiska grupper. Det är alltid viktigt med källkritik inom underrättelseverksamhet.

”Det finns mycket brus i sociala medier, men där kan också finnas värdefulla korn av kunskap att snappa upp. Det väsentliga är hur informationen hanteras”, beskriver specialanalytiker Veli-Pekka Kivimäki. ”En kritiskt inställning är ett måste. Man får inte fastna i bara ett perspektiv och måste kunna vara oense med sig själv.” 

Det är det fenomen som granskas som avgör vilka källor som är nyttiga. I terrorrelaterade frågor försöker man vanligen hitta information om personer och grupper eller deras ideologier och propaganda. När man försöker förstå olika staters agerande kan allt från redaktionella medier till satellitbilder vara till nytta, beroende på vad saken gäller.

Planering och skydd av verksamheten behövs

Nu för tiden kan egentligen vem som helst hitta väldigt mycket information från öppna källor. Skyddspolisen utgår i sin informationsinhämtning alltid från kundernas informationsbehov och Finlands nationella säkerhet. Underrättelseverksamheten är också mycket planmässig och kräver systematisk genomgång av detaljer. Ibland kan man konstatera att verkligheten är mer ointressant än de slutsatser som dras i den offentliga debatten. 

Gränserna för myndigheternas verksamhet anges alltid i lag, och därför finns det mer begränsningar för myndighetspersoners agerande än för vanliga medborgare som söker information på webben. Till exempel kan det snabbt tolkas som observation om någon bläddrar igenom en enskild persons profiler i sociala medier, och det krävs tillstånd för att utöva den befogenheten. 

”Vi kan inte smygtitta på människors profiler bara så där – och vi vill inte ens göra det. Underrättelser ska alltid inhämtas i ett visst syfte, inte bara av nyfikenhet”, säger Petra. 

Det måste alltid finnas en fast och i lag förankrad grund för att använda metoder för underrättelseinhämtning. Därför är strävan vanligen att i första hand inhämta information med andra metoder, till exempel uttryckligen genom öppna källor, om det är möjligt. Öppna källor är ofta det snabbaste, billigaste och minst integritetskränkande sättet att inhämta information.   

”Man behöver inte alltid välja de svåraste vägen, utan det kan vara lättare att få information från öppna källor. Men samtidigt kan det finnas mindre informationen att få från öppna källor när det gäller exempelvis främmande staters planer och avsikter”, beskriver Kivimäki. 

God förhandsplanering och exakta mål är A och O vid underrättelseinhämtning genom öppna källor. Den som utför underrättelsearbete måste också noga tänka på att skydda den egna informationssökningen. Den som söker information på webben lämnar alltid spår efter sig.